Du visar för närvarande Allt om vägföreningar – Läs om hur du startar en och vilka regler som gäller

Har du någon gång svängt in på en väg med gul skylt – en så kallad enskild väg – och undrat vad som mer specifikt är rådande där? Eller kanske har begreppet vägförening fläktat förbi och du är nyfiken att lära mer? I så fall har du kommit helt rätt. Nedan ska vi plocka isär begreppet och reda ut vad en vägförening faktiskt innebär.

Vad är en vägförening och hur startar man en?

Begreppet vägförening är ett av lagstiftningen utfasat begrepp och idag gäller termer som samfällighetsförening eller vägsamfällighet. Det är dock fortfarande tillåtet att ha med det utmönstrade epitetet i föreningens namn. Därför kommer benämningen ”vägförening” här fortsätta att frekventera. I stora drag är det en förening bestående av fastighetsägare, vilka inom ett avgränsat område ansvarar för exempelvis vägar och andra områden. Ett av syftena kan vara att underhålla och förvalta enskilda vägar som flertalet fastigheter på något vis är beroende av.

En vägförening (samfällighetsförening) bildas för att ha hand om en samfällighet. En grundförutsättning är att föreningen har ett objekt (samfällighet) att ansvara för och sköta om. Låt oss i exemplet ta just en enskild väg. Innan vägföreningen blir till måste en ansökan skickas in till Lantmäteriet för gällande objekt.

Så upprättas en vägförening

En enskild väg är en som inte landar under staten eller kommunens ansvarsområde – utan en vägförenings. Ett tillvägagångssätt för att få rätt att sköta om en enskild väg är att flera fastigheter tillsammans ansöker om en gemensamhetsanläggning. En gemensamhetsanläggning kan exempelvis vara vägar eller bryggor och första steget är en lantmäteriförrättning. Ett krav är att det för samfälligheten ska finnas ett behov av anläggningen även på längre sikt. Hur mycket en lantmäteriförrättning kostar kan bero på flera parametrar. Till exempel kan det kosta mer beroende på hur många som berörs av beslutet att ändra uppgifterna i fastighetsregistrets allmänna del.

När ni ansöker om att till exempel förvalta en enskild väg (en gemensamhetsanläggning), uppge läge, storlek och annat som är beslutsgrundande. Specificera även vilka fastigheter som är delaktiga och som upplåter mark. I Lantmäteriets beslut ingår en uppsättning regler för hur vägföreningen ska sköta om anläggningen – i det här exemplet vägen. Det gäller aspekter som kostnadsfördelning för vägen och hur den ska underhållas. Varje fastighet som är med i vägföreningen tilldelas en del av vägen eller anläggningen. 

Det är först nu ni har möjlighet att starta en samfällighetsförening. Fortsättningsvis här främst kallat vägförening. En begäran framställs till Lantmäteriet, varpå föreningen bildas vid ett sammanträde där Lantmäteriet närvarar. När medlemmarna i vägföreningen valt styrelse och annat ansöker Lantmäteriet om dess registrering. 

Varför finns vägföreningar?

Faktum är att enskild väg är den vanligaste vägtypen i Sverige. På frågan varför kommun och stat inte förvaltar alla vägar kan exempelvis kommunalskatt vara en del av svaret. Många äger fastigheter i ett område utan att vara skrivna där. De bidrar således inte till underhållet av vägar. Fastighetsägare betalar således själva för väghållningen genom att upprätta enskilda vägar.

Vem äger vägen?

I vägföreningen delas ansvaret för vägen upp mellan de deltagande fastighetsägarna. Själva marken som berörs förblir i den ursprungliga markägarens ägo. Servitut ger då samtliga fastighetsägare i föreningen rätt att nyttja marken för att uppföra och underhålla vägen i fråga. En enskild väg kan ägas och skötas av flera fastighetsägare. Vägen räknas som en egendom eller samfällighet när den ägs gemensamt av flera fastigheter. Det är då en samfälld väg – eller som tidigare diskuterat en gemensamhetsanläggning.

Regelverk i en vägförening – Lagar, skyldigheter och rättigheter

Den som flyttar in i en fastighet som bär andel i en vägförening blir automatiskt del av föreningen. De deltagande har tillsammans ansvar för vägens – egendomens – skötsel och underhåll. Det inkluderar reparationer och eventuella förbättringar av vägen. Om din fastighet är del av en vägförening är du juridiskt bunden att betala för de kostnader som uppstår i samband med vägens underhåll. Gör du inte det anses det vara ett kontraktsbrott.

  • Hur ser reglerna ut? I en vägförening kan en uppsättning regler förekomma som rör exempelvis snöröjning. Skärblacka vägförening i Norrköping har ett bestämmande dokument över till exempel vilka vägar som saltas i första hand och hur endast en sida plogas. Reglerna kan även innefatta skötsel av gemensamma ytor och hur resurser fördelas. Att följa reglerna bidrar till trivsel och tillförlit i en vägförening och det är upp till var och en att skaffa sig kunskap om gällande regler. I Skärblacka vägförening påpekas exempelvis vikten av att sköta sin tomt för att bidra till en allmänt utbredd vägsäkerhet.
  • Vad säger lagen? Det är till och med av lagen föreskrivet att tomtägare ska bibehålla sin tomt i vårdat skick för att begränsa olycksfall. Det kan till exempel handla om att hålla en häck prydligt klippt för att upprätthålla fri sikt i korsningar. I lagens ögon räknas de som har del i vägföreningen som delägarfastigheter. Vägföreningar som Skärblacka faller under lagen om förvaltning av samfällighetsföreningar (1973:1150).
  • Vilka är vägföreningens skyldigheter? Som löpande etablerat är vägföreningens uppdrag att ha hand om och förvalta gemensamhetsanläggningen – i vårt exempel den enskilda vägen. Det kan gälla beläggningsarbeten, slå vägkanten för att förbättra sikten för eventuella djur, dikning och halkbekämpning. Allmän vägdrift som att laga krackeleringar i asfalten ingår också här. 

Gällande trafikregler under trafikstadgan är dock kommunens ansvar. Skärblacka vägförening påvisar en klar uppdelning mellan kommunens område och de vägar och gångbanor med mera som faller under deras skyldighet. Som del av en vägförening räknas alltså även skötseln av tomten som en skyldighet. Skärblacka vägförening påminner exempelvis om att klippa buskar och träd inför vintern relaterat till vägsäkerhet.

  • Hur fungerar kostnader i en vägförening mer konkret? Om fastigheten av Lantmäteriet dokumenterat ingår i en gemensamhetsanläggning är det som fastställt en skyldighet att betala avgift. Vid en årlig årsstämma fastslår medlemmarna i en vägförening en budget för vägunderhåll och byggande. Vanligt är att finansiera vägen genom att begära in bidrag från medlemmarna i föreningen. Det kallas enligt lagen för uttaxering.
  • Vad är vägföreningens rättigheter? Vägföreningen räknas som ansvarig väghållare och har därför rätt att underhålla vägen enligt eget omdöme. De får till exempel besluta om att leda om trafik, stänga av vägar och vidta andra åtgärder de anser lämpliga. Enligt Lantmäteriet har vägföreningen rätt att agera inom ett område två meter från vägkanten när det gäller exempelvis slyröjning. Så länge vägen räknas som samfälld väg, är det tillåtet för vägföreningen att ingripa på vägen även om den korsar någon annans mark.

Tänk på att en andel i en vägförening följer med fastigheten. Enbart Lantmäteriet har rätt att skilja dessa åt genom en förrättning.