Pantbrev – Ett värdebevis som ersätter fysisk säkerhet

Vissa gånger kan du behöva ett pantbrev. I mångt och mycket är detta något som kopplas till köp av villa, fritidshus eller annan fastighet. Det finns starka kopplingar mellan pantbrev och lagfart, då dessa många gånger förekommer tillsammans. Här ska vi berätta allt de behöver veta om detta dokument, från vad är pantbrev och kostnad pantbrev till hur det är kopplat till lån i en bank. På så sätt får du kunskapen du behöver för att kunna förstå detta dokument vid köp eller försäljning av fastighet.

Vad är pantbrev?

Ett pantbrev är ett dokument som används i Sverige för att representera en säkerhet för ett lån som avser fast egendom, såsom ett hus eller en tomt. När du lånar pengar för att köpa en fastighet och långivaren tar en säkerhet i fastigheten, skapas ett pantbrev som bevis på denna säkerhet. Pantbrevet visar det maximala belopp som kan lånas med säkerhet i fastigheten.

Pantbrevet är så att säga en del av fastighetens ”skuldpapper” och är knutet till själva fastigheten, inte till fastighetsägaren. Det innebär att om fastigheten säljs, övergår pantbrevet till den nya ägaren. Varje pantbrev har ett nominellt belopp som motsvarar det belopp som långivaren har rätt att kräva tillbaka genom att sälja fastigheten, om lånet inte betalas enligt överenskommelse.

Det finns två typer av pantbrev

  • Fysiskt pantbrev: Tidigare var pantbrev fysiska dokument som faktiskt behövde förvaras och överlämnas vid försäljning av fastigheten. Dessa är fortfarande giltiga men används allt mindre.
  • Digitalt pantbrev (elektroniskt pantbrev): Idag utfärdas de flesta nya pantbrev elektroniskt och registreras direkt i Fastighetsregistret som hålls av Lantmäteriet. Detta gör hanteringen enklare och säkrare, då det inte finns något fysiskt dokument som kan försvinna.

Att ta ut pantbrev för en fastighet medför en kostnad, som baseras på pantbrevets storlek (det nominella beloppet). Denna kostnad kallas för pantbrevskostnad eller stämpelskatt. Stämpelskatten är en engångskostnad som betalas till staten vid utfärdandet av ett nytt pantbrev.

Pantbrev kostnad – Vad kostar pantbrev?

Pantbrevskostnad för att ta ut ett nytt pantbrev i Sverige, även känd som stämpelskatt, beror på pantbrevets storlek, det vill säga det nominella beloppet för pantbrevet. Stämpelskatten för pantbrev beräknas olika för privatpersoner och för juridiska personer (till exempel företag).

För privatpersoner gäller följande. Stämpelskatten är 1,5% av pantbrevets nominella belopp. Utöver denna procentandel tillkommer en fast avgift.

För juridiska personer (företag) är stämpelskatten högre. Här är stämpelskatten 2% av pantbrevets nominella belopp. Precis som för privatpersoner tillkommer även här en fast avgift.

Dessa avgifter betalas till staten genom Skatteverket när ett nytt pantbrev tas ut. Det är viktigt att notera att om det redan finns ett pantbrev för fastigheten och detta överlåts till den nya ägaren vid köp, så utgår ingen ny stämpelskatt för detta pantbrev. Stämpelskatten betalas endast när nya pantbrev tas ut.

Beräkningsexempel för pantbrevsbelopp

Om vi ger ett exakt pantbrevsbelopp, kan vi ge ett exempel på ett exakt belopp stämpelskatten kommer att utgöra. Ponera att ditt pantbrev hus landar på ett belopp av 1 200 000 kronor. Denna beräkning är gjord för privatpersoner. Vid behov av exakt belopp för juridiska personer/företag ändrar du bara det procentuella beloppet från 1,5% till 2%.

Här tar vi således beloppet 1 200 000 och multiplicerar med 0,015, vilket motsvarar 1,5%. Resultatet blir då att stämpelskatten för ett pantbrevsbelopp på 1 200 000 kronor för en privatperson blir exakt 18 000 kronor.

Vad är pantsättningsavgift och pantbrevskostnad?

Pantsättningsavgift och pantbrevskostnad är två begrepp som ofta förekommer i sammanhang där lån tas med säkerhet i fast egendom, som till exempel när man köper ett hus eller en fastighet. Här förklarar vi vad dessa termer innebär.

Pantsättningsavgift

Pantsättningsavgiften är en avgift som banken eller långivaren tar ut för att upprätta och registrera en pant i en fastighet eller annan egendom som säkerhet för ett lån. Avgiften täcker kostnaderna för administrationen kring att registrera panten. Denna avgift varierar mellan olika långivare och kan bero på lånebeloppets storlek samt den specifika processen hos långivaren. Pantsättningsavgiften betalas ofta vid låneansökan eller vid tillträde av den nya fastigheten.

Pantbrevskostnad (Stämpelskatt för pantbrev)

Pantbrevskostnad, även känd som stämpelskatt för pantbrev, är en statlig avgift som betalas för utgivning av nya pantbrev vid pantsättning av fast egendom. Stämpelskatten är en procentandel av pantbrevets belopp och skiljer sig åt mellan privatpersoner och juridiska personer. För privatpersoner är stämpelskatten 1,5% av pantbrevets belopp plus en fast avgift, och för juridiska personer är skatten 2% plus en fast avgift. Denna kostnad uppstår endast när nya pantbrev tas ut och är alltså relevant vid exempelvis köp av en fastighet där köpesumman överstiger de befintliga pantbreven eller när ytterligare belåning sker och nya pantbrev behövs.

Sammanfattningsvis är pantsättningsavgiften en avgift för själva processen att registrera panten hos långivaren, medan pantbrevskostnad är en statlig avgift för utfärdande och registrering av nya pantbrev i fastigheten. Båda dessa avgifter är viktiga att ha i åtanke vid köp av fastighet och vid upptagande av nya lån eller ökning av befintliga lån med säkerhet i fast egendom.

Du ansöker om pantbrev hos Lantmäteriet

När du behöver ett nytt pantbrev, exempelvis vid köp av en fastighet där du tar ett banklån och fastigheten används som säkerhet, eller när du behöver öka belåningen på din befintliga fastighet, sker ansökan om utfärdande av ett nytt pantbrev i regel genom Lantmäteriet i Sverige. Processen ser oftast ut som följer:

Steg för att ansöka om ett nytt pantbrev hos Lantmäteriet:

  1. Kontakta din bank eller långivare: Först och främst bör du diskutera ditt lånebehov med din bank eller långivare. Banken eller långivaren kommer att informera dig om behovet av ett nytt pantbrev baserat på belåningsgraden och värdet på fastigheten.
  2. Banken ansöker om pantbrev: Om det beslutas att nya pantbrev behövs, är det vanligtvis banken som hanterar ansökan om nya pantbrev hos Lantmäteriet för din räkning. Detta ingår ofta i bankens tjänster när du tar ett lån.
  3. Betalning av stämpelskatt och avgifter: För utfärdandet av nya pantbrev måste stämpelskatt (pantbrevskostnad) och eventuella administrativa avgifter betalas. Stämpelskatten är en procentandel av pantbrevets belopp. Banken informerar dig om storleken på dessa kostnader och hur de ska betalas.
  4. Registrering hos Lantmäteriet: Efter att ansökan och nödvändiga avgifter är betalda, registrerar Lantmäteriet det nya pantbrevet i Fastighetsregistret. Om pantbrevet är elektroniskt, vilket är det vanligaste idag, hanteras allt digitalt.
  5. Bekräftelse: När det nya pantbrevet har registrerats hos Lantmäteriet, skickas en bekräftelse till dig och din bank eller långivare. Detta dokument bekräftar pantbrevets storlek och att det är registrerat på din fastighet.

Hela processen för ansökan om nya pantbrev sköts i samarbete med din bank eller långivare, och att det är dessa institutioner som ofta agerar som mellanhänder mellan dig och Lantmäteriet.

Privatlån baserat på pantbrev hus

När du tar ett privatlån med ditt hus som säkerhet innebär det att du använder värdet i ditt hus, ofta genom ett pantbrev, för att säkra lånet. Detta kallas också för ett säkerställt lån eller hypotekslån. I paragraferna som följer ser du hur processen vanligtvis ser ut och vad du bör tänka på.

Värdering av Fastigheten

Först behöver banken eller långivaren en uppdaterad värdering av din fastighet för att bestämma hur mycket du kan låna. Detta värde, minus eventuella befintliga lån med fastigheten som säkerhet, avgör belåningsutrymmet.

Kontrollera Befintliga Pantbrev

Banken kommer att kontrollera om det redan finns pantbrev uttagna på fastigheten som motsvarar det belopp du önskar låna. Om det finns tillräckligt med pantbrev till ett belopp som täcker det nya lånet, behövs inga nya pantbrev. Om inte, måste nya pantbrev tas ut.

Ansöka om Nya Pantbrev

Om det behövs nya pantbrev för att täcka lånebeloppet, måste dessa ansökas hos Lantmäteriet. Detta innebär en kostnad i form av stämpelskatt (en procentandel av pantbrevets belopp) samt en administrationsavgift.

Låneansökan

Med värdering och information om pantbrev kan du sedan ansöka om lånet. Banken eller långivaren kommer att utvärdera din ekonomiska situation, inklusive inkomst, skulder och kreditvärdighet, för att bestämma om du kvalificerar för lånet och till vilken ränta.

Låneavtal

Om din ansökan godkänns, kommer banken att upprätta ett låneavtal där villkoren för lånet specificeras, inklusive ränta, återbetalningstid, och hur lånet ska säkras med pantbrevet.

Registrering av Pant

Långivaren registrerar sedan panten i fastigheten som säkerhet för lånet. Detta innebär att långivaren har rätt att ta över fastigheten och sälja den om lånet inte betalas enligt överenskommelsen.

Att tänka på gällande pantbrev fastighet

  • Räntan på ett lån med säkerhet är ofta lägre än för ett blancolån (utan säkerhet) eftersom risken för långivaren minskar.
  • Risker: Om du inte kan betala lånet enligt överenskommelsen, kan du riskera att förlora din fastighet.
  • Kostnader: Utöver räntekostnader tillkommer stämpelskatt för nya pantbrev samt eventuella administrationsavgifter.

Saker du kan inteckna mot pantbrev

I Sverige är det främst fast egendom som kan intecknas mot pantbrev. Pantbrev används som en form av säkerhet för lån där fastigheten fungerar som pant för långivaren. Här är några exempel på egendomstyper som kan intecknas mot pantbrev:

  • Bostadsfastigheter: Detta inkluderar både enfamiljshus och flerfamiljshus. Pantbrevet tjänar som säkerhet för lån som tas för att köpa eller renovera dessa fastigheter.
  • Kommersiella fastigheter: Byggnader och mark som används för kommersiell verksamhet, såsom kontor, butiker, lagerlokaler och industribyggnader, kan också intecknas genom utgivning av pantbrev.
  • Lantbruksfastigheter: Gårdar och annan mark som används för jord- och skogsbruk kan intecknas. Detta kan inkludera både marken och de byggnader som finns på marken, såsom stall och ladugårdar.
  • Tomter: Mark som ännu inte är bebyggd men som är avsedd för framtida utveckling kan intecknas med pantbrev för att säkra finansiering för sådan utveckling.
  • Fritidshus: Även fastigheter som används som fritidshus eller sommarstugor kan intecknas mot pantbrev.

Pantbrev är dock inte begränsade till bara dessa typer av fastigheter. Principen är att all typ av fast egendom som kan registreras i fastighetsregistret hos Lantmäteriet kan intecknas med pantbrev som säkerhet för lån. För varje inteckning måste ett pantbrev antingen redan finnas eller så måste ett nytt pantbrev utfärdas. Pantbrevet anger det belopp upp till vilket långivaren har säkerhet i fastigheten, och stämpelskatt betalas på det nominella beloppet för pantbrevet.

Att sälja fastighet med pantbrev

Att sälja en fastighet som har pantbrev innebär en process där befintliga inteckningar och pantbrev måste hanteras korrekt för att säkerställa en smidig överföring av äganderätten till köparen. Här är de grundläggande stegen och övervägandena i processen:

1. Översikt över befintliga pantbrev

Först behöver säljaren göra en översikt över alla befintliga pantbrev uttagna på fastigheten. Dessa pantbrev representerar de belopp som tidigare långivare har som säkerhet i fastigheten.

2. Bestämning av pantbrevens överföring eller återbetalning

Överföring av pantbrev till köparen: Om fastigheten säljs med befintliga pantbrev, kan dessa överföras till köparen. Köparen kan då använda de befintliga pantbreven som säkerhet för nya lån. Detta innebär att inga nya pantbrev behöver utfärdas, vilket sparar både tid och kostnader för stämpelskatt.

Återbetalning av lån: Om säljaren har lån som är säkrade med pantbrev i fastigheten, brukar en del av köpeskillingen användas för att betala av dessa lån vid försäljningen. När lånen är återbetalda, avregistreras pantbrevens inteckningar från fastigheten.

3. Köpekontrakt och överlåtelseavtal

I köpekontraktet och överlåtelseavtalet bör det tydligt framgå hur befintliga pantbrev och lån hanteras. Det är viktigt att specificera vilka pantbrev som ska överföras till köparen och vilka som ska lösas ut (d.v.s. de lån som ska betalas av).

4. Lösen av befintliga lån

Inför tillträdet ska säljaren i samråd med sin bank ordna med lösen av de befintliga lånen. Banken kommer att ge exakta belopp som behövs för att lösa varje lån, inklusive ränta och eventuella avgifter.

5. Tillträde och slutlig hantering

Vid tillträdet överförs köpeskillingen från köparen till säljaren, och en del av dessa pengar används för att lösa ut befintliga lån, om så har överenskommits. När lån är återbetalda, och pantbrev eventuellt överförts till köparen, sker en ägaröverföring av fastigheten till köparen.

6. Registrering hos Lantmäteriet

Efter försäljningen måste ägarbytet och eventuella förändringar i inteckningar registreras hos Lantmäteriet. Detta inkluderar att avregistrera säljarens lån och, om tillämpligt, registrera köparens nya inteckningar.

Både säljare och köpare ska vara noga med att ha juridisk eller professionell rådgivning under denna process för att säkerställa att allt hanteras korrekt och i enlighet med gällande lagar och regler. En fastighetsmäklare, jurist eller annan rådgivare kan bistå med expertis och vägledning genom hela försäljningsprocessen.