I Sverige så måste man registreras i ett fastighetsägarregister då man köper eller tar över en fastighet. Det här är en mycket gammal procedur som har tillämpats i Sverige under flera hundra års tid. Enligt lagen, jordabalken, så måste man söka lagfart då man har köpt eller på annat sätt blivit ny ägare av en fastighet. Man har tre månader på sig, efter utfört köp, att ta tag i detta och om man inte söker om lagfarten i tid så kan man bli skyldig till böter. Rent praktiskt så är det så att man skriver in sig i fastighetsregistret som ägare och att man betalar en stämpelskatt som består av 1,5 % av köpeskillingen. Till detta så kommer det en expeditionsavgift som ligger på omkring en tusenlapp. Skulle köpeskillingen vara mindre än taxeringsvärdet för fastigheten så räknas stämpelskatten ut på taxeringsvärdet. Lagfartsavgiften behöver inte betalas om fastigheten övergår genom arv eller gåva. Vid nybyggnation betalas endast stämpelskatt på tomtvärdet.
Man kan ju tycka att det är lite märkligt att det ska vara så dyrt att registrera sig som ny ägare då det knappast krävs så mycket tid och arbete att knappa in en ny post i ett datoriserat system, och det finns de som tycker att kostnaden i dagens moderna och datoriserade samhälle bör sänkas. Betänk att du köper ett hus för en miljon kronor, i detta fall så kommer stämpelskatten att ligga på 15 000 och det är en bra slant för de allra flesta. För att få ett pantbrev, vilket man måste ha då man belånar ett hus och vill använda det som säkerhet, så måste man först ha lagfarten till det.
När ska man söka lagfart?
I enlighet med jordabalken så måste man alltså söka lagfart senast tre månader efter det att den handling som gav äganderätten till fastigheten upprättats. Här räknas alla handlingar som betyder att äganderätt har gått från en person till en annan. Den här typen av handling kallas även för en fångeshandling och det vanligaste är att det rör sig om ett köpebrev som talar om vem som har köpt vad av vem och när. Det finns dock andra typer av handlingar som också ses som fångeshandlingar och här finner vi:
- Gåvobrev
- Arvskifteshandling
- Bodelningshandling
Då man har upprättat den här typen av avtal så kan det alltså vara så att man också måste söka lagfart för fastigheten som man blivit ägare av. Det finns undantag som till exempel vid en bodelning där båda makar har stått som ägare och man bara fastställer att det fortsättningsvis kommer att vara en av parterna som äger fastigheten. Det kan också finnas undantag till regeln om tre månader och det kan man läsa mer om i jordabalken, 20 kapitel 2 §.
Viktig dokumentation
Även om det är bra och smidigt med ett datoriserat register så är det också en fördel att få ett lagligt dokument som bevisar att det är du som äger din bostad. Det här får du så snart som du har registrerat dig i fastighetsregistret. Den här pappershandlingen ska man förvara på en säker plats för om det skulle vara så att det datoriserade registret en dag havererar så är det mycket bra att ha ett fysiskt bevis om att man är den rättmätige ägaren till fastigheten.